Jag gillar de tankar i Ekosofin som uttrycks ovan, för vi lever på ett gemensamt jordklot som vi delar på, allt levande på jorden delar på detta livsrum.
Och jag är övertygad om att allt levande på jorden har nytta av en bevarad naturlig balans¹⁾ och är beroende av varandra, inklusive människan. Ekosofi ... Nästan som en holistisk ekologi ...

Nyttan ur balansen kan komma via sådana levande väsen som först kan tyckas vara till onytta för människan men ur lite vidare perspektiv och lite snirkliga vägar, lite längre beroendekedjor, stöder något som i sin tur är till direkt nytta för oss, är jag övertygad om.

En sådan indirekt nytta kan vara väldigt svårt för oss att se och förstå och det kan även röra sig om samband som kan sträcker sig över årtionden eller ännu längre tidsperioder och därmed blir näst intill omöjliga att spåra upp men som ändå kan vara livsavgörande för oss på lång sikt, fast vi inte har kunskap om det!

Nyttan för oss är inte beroende av om vi förstått den, om vi kan påvisa och se den eller om vi vetenskapligt kan fastställa den, utan den kan finnas där ändå, dold för oss att förstå men ändå kanske livsviktig för oss, är min övertygelse.

Att man bevarar balansen på jordklotet innebär inte att inget förändras ... men normalt går dessa förändringar mycket långsamt om det inte inträffar mer "naturliga" katastrofer som t.ex. stora kometnedslag eller extrema vulkanutbrott. Dessa kan medför höga partikelhalter i atmosfären och som därmed kan påverka temperaturbalansen kraftigt.
Det finns även lite snabbare periodiska förändringar som utgör en sorts instabil balans som t.ex. att det brukade vara s.k. lämmelår var 4:e år i de svenska fjällen.
Så finns det mycket som tyder på att solfläckar och andra aktiviteter hos vår sol påverkar balansen och förutsättningarna på jorden ...

Om vi ändrar inriktning och fokuserar på livskvalitet istället för (materiell) levnadsstandard och lyckas frigöra oss ifrån tanken och känslan att livskvalitet och levnadsstandard är ihopkopplade med varandra, så kanske det är möjligt för hela jordens befolkning att så småningom få en rimligt bra livskvalitet, tror jag.
Däremot är det ganska uppenbart att om en ytterligare högre materiell levnadsstandard är målet så är det inget som hela jordens befolkning kan få ta del av, eftersom dels resurserna på vårt jordklot inte räcker till det dels att det påverkar miljön och därmed balansen alldeles för mycket, enligt min övertygelse.

Men övertygelse är en sak, att fullt ut leva efter den en annan, då man även har en social balans och i viss mån socialt beroende med omgivningen, som kräver energi och kraft att rubba eller förändra ...

Jag har inte satt mig in i Ekosofin som helhet och tar därför varken ställning för eller emot i dagsläget ... annat än att det låter intressant ...

Mayafolket ansåg att allt liv hängde ihop som en väv, att allt på jorden är en del av samma väv och beroende av varandra, vilket kan vara intressant när man tänker på ekosofi. De använder Mayakalendern / Mayakalendern för sin medvetenhet om detta och tanken är att man ska nå insikt eller upplysning om allts beroende för en bra framtid genom kalendern (starkt förenklat). Kan vara intressant med den gamla Mayakulturen och det "ekologiska mysteriet" hur de skapade en urban civilisation i balans med den känsliga regnskogsmiljön som en referens till den modernare ekosofin.
Du kan även gratis på Internet läsa Mayaforskaren Carl Johan Calleman´s bok MAYA-HYPOTESEN (273kb pdf).
Mayafolket var först med att äta choklad och de införde kakaobönan som valutaenhet i hela centralamerika, vilket också gör Mayafolket intressanta för en chokladälskare som jag :) ...

Biologisk Mångfald 2019-04-07 

Biologisk mångfald kan ses som en del av ekosofin, vilken bara blir mer och mer aktuell!
FN har utsett den 22 Maj till den Biologiska mångfaldens dag. På länken finns mycket att läsa om den och de aktiviteter som hålls här i Sverige.
Aktivitetskarta för Biologiska mångfaldens dag i Sverige.

Signifikant minskade stress­nivåer efter bara 20 minuter i naturen - ett ytter­ligare bevis för naturens höga värde. Skogen behöver då vara över 70 år gammal, lagom gles och över 16 meter hög för att ha ett värde ur re­habiliterings­synpunkt, berättade Eva-Maria Nordström, forskare vid SLU i Umeå. Så bevarad gammel­skog med hög biologisk mång­fald har många olika värden!

Över 500 experter i stor rapport: Naturen är i kris:
"I maj [2019] kommer en stor FN-stödd studie publiceras där över 500 experter från 50 länder konstaterar att naturen är i kris och att omedelbara insatser krävs. [...] De över 500 experterna kommer återigen fram till att tiotusentals arter löper hög risk att utrotas, att länder använder naturen i långt högre utsträckning än den hinner återhämta sig och att det på många håll i världen blir allt svårare för naturen att räcka till mat och dricksvatten. [...] Robert Watson, atmosfärforskare, menar också att förstörelse av mark, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar är tre sidor av samma mynt: vår allt farligare påverkan på naturen."
Att värna den bio­logiska mång­falden är minst lika viktig som att värna klimatet, troligen ännu viktigare. Synd det hamnar i bak­vattnet i klimat­debatten, tycker jag! Vi är helt beroende av den, samt den bio­logiska mång­falden är en viktig del i att rädda klimatet!

Faktasida: Klimatet och Skogen, gjord av sakkunniga och engagerade, med mycket kunskap.

Mykorrhiza:
En mycket viktig del av den biologiska mångfalde är det osynliga i marken, där Mykorrhiza är en väldigt viktig stor del! Mykorrhiza börjar även bli en stor viktig bit av klimatdebatten.
Mykorrhiza wikipedia.
Mykorrhiza gör det omöjliga möjligt!, FOBO:
"Samarbete mellan växtrötter och svampar kan vara förklaringen till att Europas försurade skogar inte dött, fastän de borde gjort det för länge sedan. De allra flesta växter samarbetar med mikroorganismer och blir på så sätt starkare. Genom att lära dig hur mykorrhizan fungerar kan du göra livet lättare för växterna också i din trädgård. Mikrolivet störs exempelvis av handelsgödsel och kalkning."
Svampars mykorrhiza lagrar koldioxid och hjälper skogen med näring, Natursidan:
Träden är beroende av mykorrhizan för att få hjälp med att ta upp värdefull näring som de annars inte kan nå med sina egna rötter. Tall och gran kan inte klara sig utan sin svamppartner någon längre tid, inte ens med intensiv gödsling. Mykorrhizan är därför en nödvändig förutsättning för skogen på magra marker. [...] 80-90 procent av alla växter bildar symbios med mykorrhizasvampar. Svamphyferna kan "äta sten" och forsla mineraler till trädet. Mykorrhizasymbiosen bidrar även till att växterna får en högre stresstolerans mot torka, enligt forskning utförd på 90-talet. [...] Mykorrhizasvamparna är av stor betydelse för kolbalansen på vår planet. De håller stora mängder kol bundet i marken, och kolbalansen har sin tur avgörande betydelse för växthuseffekten. [...] På nordliga breddgrader som här i Sverige innebär mykorrhizan att skogsmarken kan hålla kvar mycket mer kol än i tropiska trakter. Mykorrhizaforskaren Karina Clemmensen, på Sveriges lantbruksuniversitet, menar att mykhorrizan är ett argument för att bevara gammal skog på nordliga breddgrader så att inte kolet omvandlas till växthusgasen koldioxid och läcker ut i atmosfären.
Mykorrhiza - dold kraft i växtproduktionen (pdf), SLU:
"Mykorrhizan kan ha många positiva effekter på växt­produk­tionen genom effek­tivare närings­upp­tagning och ökad stress­tolerans mot torka och växt­pato­gener. Den har också en positiv in­verkan på jordens struktur."
Kalhyggen förstör mykorrhizasamhällen, fler träd måste sparas enligt rapport, April 2019:
"Om vi sparar 5 procent av träden kommer vi att förlora ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter i det lokala beståndet. Men även måttliga ingrepp, som 60 procent sparade träd, innebär en förlust av 30 procent av mykorrhizaarterna. Dessa förluster är svåra att ersätta. Det har beräknats att det tar i genomsnitt 90 år efter en avverkning innan mykorrhizasamhället är lika mångfaldigt som det var innan, men vissa arter förefaller ha svårt att återetablera sig över huvud taget." => Förödande med kal­hygges­skogs­bruk!
Sparade träd vid avverkning skyddar mykorrhizasamhället, April 2019:
"Alla träd är beroende av samarbete med mykorrhizasvampar för att kunna ta upp vatten och näringsämnen, och Sveriges barrskogar är inget undantag. Därför är våra skogsmarkers mykorrhizasvampars välbefinnande en förutsättning för dessa markers framtida produktivitet. Men svamparna är i lika hög grad beroende av träden, och har kraftigt påverkats av det industriella skogsbrukets jämnåriga, monokulturella bestånd.
Kalhuggning räknas som den huvudsakliga orsaken att skogliga arter rödlistas, och mykorrhizasvampar hör till de hårdast drabbade. Av naturvårdsskäl sparas därför ofta en andel av träden vid avverkning, i Sverige vanligen 5-10 procent. Det har dock saknats forskning på i vilken mån avverkningens effekt på svampsamhället varierar med andelen sparade träd. [...]
I en studie från institutionerna för skoglig mykologi och växt­patologi samt mark och miljö vid SLU konstateras det att de lokalt vanligaste mykorrhiza­arterna finns kvar i marken även när få träd sparas, men som en mindre andel av det totala svamp­samhället. Av de mindre vanliga mykorrhiza­arterna däremot utrotades fler lokalt desto färre träd som fick stå kvar efter avverkningen." Så kal­hygges­skogs­bruk (trakt­hygges­bruk) skadar allvarligt det biologiska livet i marken som skogen är helt beroende av, enligt senaste forsk­ningen!
Studien: The significance of retention trees for survival of ectomycorrhizal fungi in clear-cut Scots pine forests.

Tyvärr är många av de stora skogsföretagen dåliga på att värna gammelskogar med värdefull stor biologisk mångfald, s.k. nyckelbiotoper. Utan där fortsätter det hotande giriga våldförandet på skogen än med sitt förkastliga kalhyggesbruk, som ges exempel på här: Ny inventering visar: Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper. Vårt statliga skogsbolag borde ju istället gå före.
Jag hoppas vi snart kan se ett slut på detta, medan det ännu finns kvar rimligt mycket gammelskog i Sverige för att hålla den biologiska mångfalden stabil! Men är redan kritiskt!

"Sverige och andra skogsrika länder tar inte klimathot från avverkning på allvar": "Trots klimatkrisen planerar de flesta EU-länder, inklusive Sverige, att kraftigt öka avverkningen av sina skogar. Det kommer minska ländernas förmåga att lagra koldioxid med upp till 400 miljoner ton mellan 2021 och 2025. Det motsvarar lika mycket utsläpp som Frankrike och Finland tillsammans släpper ut under ett år, enligt en expertgrupp som granskat medlemsländernas skogsbruk." [...]
"Om vi inte har friska skogar som tar upp koldioxid från atmosfären kommer det vara omöjligt att nå målet att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Den planerade ökade skogsavverkningen kommer motsvara en tidigare ojämförbar minskning av koldioxidlagringen och det är en katastrof för klimatet, säger Hannah Mowat, Ferns kampanjchef."

Länkar

Du som vill veta mer kan se på följande webbplatser om Ekosofi / Ecosophy:
- University of Oslo Arne Naess, en av ekosofins förgrundsfigurer, arbetar här.
- Arne Neass´s tankar - Kort tydlig artikel om Arne Naess och hans tankar kring sin ekosofi.
- Peakinsight.com - people changing their world for human welfare and planet biodiversity
- Karlstads universitet - Miljövetenskapsprogrammet har kurser i bl.a. Ekosofi.
- Sällskapet Ekosoferna - Sällskapet Ekosoferna bildades 1996 för att hålla de ekosofiska diskussionerna levande även utanför universitetet (i Karlstad).
- Handbok för Vardagsekologi - Idéer. En samlingsplats för den praktiska alternativrörelsen med självförsörjning.
- Ekosidan - Ekosofi. Ekosidan... din källa till miljö på nätet! En växande webbplats med mycket kunskap och länkar.
- Ekosofi. www.Ekosofi.se - lite av den Svenska topdomänen för Ekosofi, i växande!
Ny webbsida med fakta, citat, aktuellt, kurser / utbildning, kalender, artiklar, länkar och böcker.
- Wikipedia.org - Ecosophy med många referenser och ytterligare länkar
- Wikipedia.org - Arne Naess, bl.a. skrivit böckerna "Ekosofi, samhälle och livsstil" samt "Livsfilosofi"

Du kan även se om närbesläktade Deep Ecology:
(Deep ecology är troligen bara en annan benämning för ecosophy.)
- Ecopsychology.org - Introduction To Deep Ecology
- Foundation for Deep Ecology
- The Rainforest Information Centre/Deep Ecology
- Deep Ecology, Ecological and Psychologicial Study
- Ecocentrism - Ecophilosophy, Ecosophy and the Deep Ecology Movement: An Overview
- Wikipedia.org - Deep ecology med många referenser och ytterligare länkar

Länkar om "Voluntary Simplicity" kan vara intressanta då de visar vad vi alla kan göra just nu:
Filosofin om "Enkelt Liv" / "Frivillig Enkelhet" vilar på fem grundvärden:
Ekologisk medvetenhet, materiell enkelhet, självbestämmande, småskalighet och personlig utveckling.
Voluntary Simlicity: "Living in a way that is outwardly simple and inwardly rich." - Duane Elgin
- The Simple Living Network
- SvD-artikel om Enkelt Liv - ett val för finsmakare
- Frivillig Enkelhet Webbplats av doktorand Jörgen Larsson sociologiska institutionen på Göteborgs Universitet
- Föreningen Tidsverkstaden Förening för en mer mänsklig och hållbar utveckling - Mycket tänkvärt här! "För dig som tror på ett liv före döden."
- Simple-living.dk
- Ethos Nr 3, 2002 Artikel i tidningen Ethos "Ett liv före döden", text: Gunhild Wallin
- Ekoby.org Svenska Ekobyar
- Wikipedia.org - Simple Living med många referenser och ytterligare länkar

Övriga MiljöLänkar - Även följande länkar kan vara intressanta:
- Sustainable Earth Technologies - A group of skilled professionals committed to making living sustainably easy and affordable - includes architects, professional engineers, builders, horticulturists, planning consultants and environmental scientists.
- Ekosofia - ett svenskt miljöföretag - Har bl.a. ett gratis bra nyhetsbrev. Prenumerera på det!
- SLU - Centrum för biologisk mångfald och dess tidskrift Biodiverse (pdf - 4 nr. / år sedan 1996, vilka alla finns att läsa på webbsidan)
- Tidskriften Kretslopp syftar till att stimulera utvecklingen mot ett hållbart samhälle
- Wikipedia.org - ecological footprint är en metafor för att förutspå hur mycket land- och vattenresurser vi förbrukar
- Svenskens ekologiska fotavtryck / footprint SNF skriver om våra ekologiska fotavtryck, hemma och i världen
- Ekologiska fotavtryck och matematiskt tänkande i utbildning för hållbar utveckling Irmeli Palmberg 2006
- Ekologisk Ekonomi - "Ekonomi på riktigt", ISEW artikel av Markus Larsson, lärare och doktorand i ekologisk ekonomi
- Friends of the Earth arbetar med att ersätta BNP med ISEW för en mer hållbar värld / utveckling - "Making life better for people by inspiring solutions to environmental problems"
- Verktyg för att själv räkna ut ISEW ett sorts miljöriktigare BNP
- Går det att mäta hållbar utveckling? Larsgöran Strandberg, Industriellt miljöskydd KTH (Många aspekter! "Hållbar utveckling: Ett ekologiskt, ekonomiskt, tekniskt och socialt samband!")
- Hållbar tillväxt - möjlighet eller motsägelse? Sabina Andrén, Humanekologiska Avd. Lunds Universitet
- Miljövärdering, samhällsekonomiska konsekvensanalyser, och ekonomiska modeller för hållbar utveckling
- EcoProfile - Om miljömässigt hållbara livsstilar. Inspiration, Nyheter & Diskussion.
- Greenpeace - Rapport miljövänliga Elbolag - En rankning av Svenska elbolags miljövänlighet.

¹⁾
Se om vargens roll i ekokedjan även för växtligheten, trots att det är ett rovdjur:
I t.ex. Yellowstone Nationalpark kom växtligheten och övrigt biologiskt liv i svår obalans när vargen försvann!
- Utsidan - Vargen oersättlig för ekosystemet (Om återintroduktion av varg i Yellowstone Nationalpark)
- DN - "Ekologisk härdsmälta med lokala beslut om vargjakt" (Bl.a. om vargen i Yellowstone Nationalpark)
- I SLU BioDiverse nr.3 2006 finns bl.a. en artikel: "Utrotning av rovdjuren drabbar hela ekosystemet"
- SLU BioDiverse nr.1 2001 med tema "Rovdjur"
- Yellowstone Wolf Report Page
- Home of the Yellowstone Wolf
- Wolfpark - links about Yellowstone National Park & Yellowstone Wolf Recovery
- Rovdjurscentret De5Stora - Historia, Vargen i Skandinavien